Utlösande faktorer

Luften vi andas innehåller små partiklar som kan vara skadliga för vår hälsa. Dåligt ventilerad inomhusluft, mögel och fukt är kopplat till mer besvär med astma. Rökning och luftföroreningar påverkar också lunghälsan negativt. Även olika yrkesmässiga exponeringar kan orsaka astma.

Personer med astma är extra känsliga för luftföroreningar, som kan vara en så kallad trigger. Att arbeta för en bättre luftkvalitet gynnar alla i samhället, men är extra viktigt för personer med astma. En bättre luftkvalitet minskar dessutom risken för att barn ska utveckla astma.

Ett astmaanfall eller en tillfällig försämring kan utlösas av irriterande ämnen eller andra påfrestningar på lungorna.

Vanliga triggerfaktorer (utlösande faktorer) är:

• rök
• avgaser
• starka dofter
• fysisk ansträngning
• väderförhållande med kall, torr eller fuktig luft

Den som har allergisk astma kan också reagera på:

• pollen
• pälsdjur
• kvalster

Vid välbehandlad astma reagerar lungorna mindre kraftigt på triggerfaktorer.

Förkylningsvirus kan orsaka akuta luftvägsbesvär och förvärring av astma hos både vuxna och barn. Hos den som enbart har symtom på astma under själva förkylningen, kallas detta ibland för förkylningsastma.

Vanliga symtom vid förkylningsastma:

• Långvarig hosta
• Svårt att andas
• Pipande och väsande andning

Vid övervikt får lungorna mindre plats i bröstkorgen, samtidigt som det går åt mer syre för att bära upp en tyngre kropp. Problem med andfåddhet vid övervikt betydligt vanligare bland kvinnor, vilket tros bero på att kvinnor normalt har mindre lungor än män. Övervikt är en riskfaktor för att drabbas av astma.

En viktnedgång, om du är överviktig, kan minska besvär med andfåddhet och minska astmabesvär. Kan du dessutom lägga till fysisk aktivitet 2 gånger i veckan (aerobisk träning och styrketräning) är det möjligt att få ytterligare kontroll på symtomen.

Förvärring av astma kan komma strax före eller under menstruation, vilket kallas perimenstruell astma. Hos kvinnor med astma kan man ofta se en sämre lungfunktion (mätt med PEF) och fler symtom före eller under menstruation. Uppskattningsvis drabbar det 30-40 % av personer med astma som menstruerar, men det kan också vara ett samband som är lätt att missa. Att föra dagbok över symtom och PEF och jämföra med menstruationscykeln kan vara bra för att upptäcka om det finns ett samband.

Tänk också på att en del personer med astma blir sämre av vanliga antiinflammatoriska läkemedel mot mensvärk. Att förstå vad som påverkar astman gör det lättare att få kontroll över den.

Thunderstorm astma (åsk-astma) började diskuteras på 1980-talet när ett oväntat stort antal människor sökte vård för astmabesvär efter ett omfattande åskoväder i Storbritannien. Det största utbrottet av åsk-relaterade astmabesvär inträffade en het vårdag i Melbourne, Australien 2016. Åskovädret drog in vid femtiden på eftermiddagen och en timme senare började vården få in samtal om förvärrade luftvägsbesvär. Inom 30 timmar hade akuta sjukhusinläggningar på grund av astmabesvär ökat med 992%. Det som tros ligga bakom är att åskovädret ökar koncentrationen av pollen och att partiklarna i luften finfördelas så att fler partiklar når lungorna.

Händelser som i Melbourne är tack och lov sällsynta, men det kan inte uteslutas åskoväder ställer till det under pollensäsongen även i Norden. Att hålla koll på pollenprognosen, att behandla sin pollenallergi och att ha astmamediciner till hands är förstås viktigt i alla väder.