Vad är astma?
Astma är vår vanligaste luftvägssjukdom och ungefär en miljon människor i Sverige har astma. De flesta har lindriga besvär. För många hänger besvären ihop med allergier, men en del har astma utan allergi. Exakt vad som orsakar astma är inte klart men både ärftliga faktorer och miljöfaktorer bidrar.
Vad händer i kroppen?
Vid astma är lungornas luftvägar inflammerade och reagerar lättare på irriterande ämnen i luften eller andra påfrestningar, till exempel torr luft eller fysisk ansträngning. När lungorna reagerar, som under ett astmaanfall, svullnar slemhinnorna och musklerna i luftvägarna drar ihop sig och krampar, vilket kallas bronkospasm. Det blir svårare för luft att komma in och ut. Under astmaanfallet är lungfunktionen försämrad, men kan vara helt normal när astman är under kontroll.
Astma drabbar hela luftvägsträdet
Luftvägarna går från luftstrupen och in i lungorna, där fortsätter de att dela upp sig till allt mindre luftvägar. Eftersom luftvägarna förgrenar sig kallas luftvägarna ibland för luftvägsträdet. De större luftvägarna innehåller brosk för att hålla rören utspända. De minsta har mycket tunna väggar utan brosk. Längst ut i lungvävnaden slutar de tunna luftvägarna i lungblåsor. Vid astma uppstår problem med inflammation och begränsat luftflöde längs hela luftvägsträdet, även i de små luftvägarna.
Vad beror astma på?
Astma beror på en kronisk inflammation i slemhinnorna i luftrören. Exakt vad som orsakar astma är inte klart men både ärftliga faktorer och miljöfaktorer bidrar. Inflammationen gör att slemhinnorna svullnar och det blir svårt för luften att komma till och från lungorna. Slemhinnan i luftrören blir också extra känslig av inflammationen. Ofta bildas det också mer slem i luftrören.
Astma är en sjukdom med många undergrupper
Astma kan vara allergisk eller icke-allergisk
Allergisk astma är den astmatyp som är lättast att känna igen. De flesta med allergisk astma får sjukdomen som barn eller i ungdomsåren. Ofta finns allergisjukdomar inom familjen, till exempel eksem, hösnuva (allergisk rinit) och överkänslighet mot till exempel födoämnen. Astmabesvären kan variera mellan olika årstider, och för pollenallergikern innebär pollensäsongen förvärrade astmasymtom. För att få kontroll över astmabesvären är det viktigt att både allergin och astman behandlas tillräckligt.
En del personer har astma utan allergi, vilket kallas icke-allergisk astma. Då kan tobaksrök, kall luft eller fysisk ansträngning utlösa anfall eller försämring. Icke-allergisk astma är vanligare i vuxen ålder och drabbar oftare kvinnor än män.
Astma kan debutera i vuxen ålder
En del får astma först i vuxen ålder. Det är vanligare bland kvinnor. Sent debuterande astma är oftast icke-allergisk och kan vara mer svårbehandlad.
Astma kan förvärras eller utlösas av så kallade triggerfaktorer, här kan du läsa mer om det
Läs merHur diagnostiseras astma?
Astma diagnostiseras utifrån en kombination av symtom och test av lungfunktionen. Spirometri är den lungfunktionsmätning som oftast används. Man kan också testa hur lungorna reagerar på luftrörsvidgande läkemedel genom att jämföra spirometri före respektive efter behandling. Om lungfunktionen förbättras efter behandling talar det för astma.
Spirometrin kan se normal ut även med astma så det kan också behöva kompletteras med PEF-mätning. PEF-mäter maximal utandning och görs hemma morgon och kväll under två till tre veckor. Andra tester kan behöva göras för att utesluta andra diagnoser.
Självtest
En välbehandlad astma innebär att du slipper försämringsepisoder, nattliga besvär och besvär vid ansträngning. Testa om din astma är välbehandlad!
Gör ett självtestNär ska man söka vård?
Om du tror att du har astma, kontakta din vårdcentral för att få utredning.
Om du har astma och får behandling men ändå har symtom, kontakta din vårdcentral för att hitta en behandling som fungerar för dig.
Om du plötsligt får försämrad andning och din luftrörsvidgande medicin inte hjälper ska du söka hjälp akut, ring 112.
FAQ
Både astma och KOL ger luftvägssymtom med hosta, andnöd, slembildning och pip i bröstet så det kan vara svårt att veta om det är astma eller KOL. Man kan dessutom ha både astma och KOL samtidigt. Medan astma kan drabba både barn och vuxna är det sällsynt med KOL före 40 års ålder. Den största skillnaden är att lungfunktionen vid astma växlar mellan normal och försämrad medan lungfunktionen gradvis förloras vid KOL. Andnöden beror på att det är svårt att få tillräckligt mycket syre när luftblåsorna är skadade. Vill du lära dig mer om KOL? Besök www.kolkollen.se.
Du behöver genomgå en astmautredning hos en läkare för att kunna avgöra om du har astma. I utredningen ingår lungfunktionsmätning med hjälp av spirometri, men fler tester kan behöva göras för att utesluta andra diagnoser. Vilka symtom du upplever, och hur ofta, är också viktig information att ta med i utredningen.
Nej, men ibland görs lungröntgen under astmautredning för att utesluta andra diagnoser.
En PEF-mätare är en liten mätapparat som ser ut som ett kort, tjockt rör. En PEF-mätare kan användas hemma för att antingen under utredning av astma eller för att följa upp sin behandling. PEF står för peak expiratory flow, vilket kan översättas till maximalt utandningsflöde, det vill säga hur många liter en snabb och kraftfull utandning innehåller. Att mäta lungfunktionen regelbundet med en PEF-mätare kan göra det lättare att upptäcka en försämring tidigt. En sådan mätare kan en läkare eller astmasköterska skriva ut, men den kan också köpas receptfritt.
Utlösande faktorer
Lungorna kan reagera kraftigt när de utsätts för irritation, särskilt om astman inte är under kontroll. Vad som kan dra igång en försämring varierar från person till person. Läs mer om vad som kan påverka personer med astma.
Läs mer
Symtom
Klassiska symtom på astma är andnöd, tryck över bröstet, pipande andning och långvarig hosta. Många astmasymtom som natthosta och väsande andning kan bero på problem med de små luftvägarna. Du ska inte acceptera astmasymtom, det går att få kontroll över sjukdomen! I dag finns det möjlighet att individualisera behandlingen och minska risk att få symtom. Ta hand om dina lungor!
Läs mer
Behandling
Kunskap och förmåga att hantera både sjukdomen och behandling gör det lättare att uppnå behandlingsmålen. Läs mer om vanliga behandlingar vid astma och varför behandlingsplan är viktigt!
Läs mer