Att veta mer hjälper!
Alla som har astma rekommenderas att få utbildning för att öka sin kunskap om sjukdomen – hör av dig till din vårdcentral! Den som har kunskap och förmåga att hantera både sjukdom och behandling, har bättre förutsättningar att uppnå behandlingsmålen.
Behandlingsplan
Eftersom astma är en sjukdom som kan bli bättre och sämre, kan dosen behöva ändras utifrån symtom. Då är det bra om det finns en skriftlig behandlingsplan som beskriver hur dosen ska ändras utifrån symtom, infektioner och allergier, när vården ska kontaktas. En behandlingsplan kan du be att få från din behandlande läkare eller astma-KOL-sköterska! Råd om fysisk aktivitet och, om du är allergisk, råd om att förebygga allergibesvär, kan också ingå i en behandlingsplan.
Det här ska ingå i astmavården!
Utbildning och regelbunden uppföljning är ett smart sätt att undvika mer ohälsa och större sjukvårdskostnader på lång sikt. Socialstyrelsen har riktlinjer för vad som ska erbjudas till patienter med astma:
- patientutbildning om astma och stöd till egenvård individuellt eller i grupp
- bedömning av hälsostatus med frågeformuläret ACT
- specifika träningsråd till den med ansträngningsutlösta andningsbesvär
- en skriftlig behandlingsplan
- Uppföljning hos sjukvård – ju sämre kontrollerad astma, desto tätare kontroll behövs. Varje astmaförsämring ska följas upp inom 6 veckor.
Det kan kännas olika
Symtomen kan uppfattas olika av olika personer. Viktigt att utbilda sig och bli expert på sin egen astma!
Behandling vid astma
Det finns idag bra behandling som hjälper vid astma. Ändå är det vanligt med dåligt kontrollerad astma – cirka 4 av 10 har besvär med symtom, de flesta i onödan. En förklaring kan vara att man inte tar sina läkemedel fullt ut som det var tänkt, kanske för att man accepterar att leva med besvär. Besvären varierar över tid och det är därför bra att förstå hur behandlingen kan anpassas utifrån hur stora besvären är. Det finns i dagsläget ingen botande behandling, men med rätt behandling kan de flesta bli fria från besvär och leva sitt liv utan begräsningar.
Astmainhalatorer
De flesta med astma får någon behandling som ska tas via inandningsluften med hjälp av en inhalator. Det gör att läkemedlet kan ge lokal effekt, det vill säga verka direkt på lungorna för att minska inflammation (kortison) eller öppna luftrören (luftrörsvidgande). Inhalatorerna kan innehålla vätska/spray eller pulver. En del inhalatorer innehåller en kombination av både inflammationsdämpande och en eller två luftrörsvidgande medel.
De olika inhalatorsorterna ska hanteras på olika sätt, därför är det viktigt att lära sig rätt teknik för sin eller sina inhalatorer för att få mesta nytta av behandlingen.
På www.medicininstruktioner.se finns videoinstruktioner för de flesta inhalatorer som används vid astma.
Förebyggande läkemedel som dämpar inflammation
En viktig behandling vid astma är den förebyggande medicinen, som inhaleras regelbundet och minskar inflammationen i luftvägarna. Dosen kan behöva ändras upp och ner utifrån hur stora besvären är. För en del räcker det att använda det i perioder, till exempel under förkylning, medan andra behöver ta den varje dag.
Luftrörsvidgande
Luftrörsvidgande läkemedel hjälper musklerna i luftrören att slappna av så det blir lättare att andas. De kan tas varje dag, eller vid behov, som inför fysisk aktivitet eller för att behandla astmaanfall. Det finns luftrörsvidgare som både är kort- och långverkande. Långverkande luftrörsvidgare används vanligtvis som både underhållsbehandling och vid behovsmedicinering. De ska alltid tas tillsammans med antiinflammatoriska kortikosteroider. Kortverkande luftrörsvidgare används vid akuta astmasymtom. Om du märker att du har behov av att ta kortverkande luftrörsvidgare mer än två gånger per vecka, är det ett tecken på att din astma inte är välbehandlad och du bör kontakta din läkare. Om du märker att du oftare har behov av din medicin, är det ett tecken på att din astma inte är välbehandlad. Kontakta din läkare.
Vid försämringar
Det är vanligt att astman blir sämre vid luftvägsinfektioner och att dosen då tillfälligt kan behöva höjas. Ibland behövs även ytterligare läkemedel vid försämringar. Det är bra att ha en skriftlig behandlingsplan, så att man vet hur man ska agera ifall astman försämras.
På www.1177.se kan du läsa mer om behandling vid astma.
Självtest
En välbehandlad astma innebär att du slipper försämringsepisoder, nattliga besvär och besvär vid ansträngning. Testa om din astma är välbehandlad!
Gör ett självtestAnnat du kan göra
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet förbättrar konditionen och lungfunktionen och bidrar till bättre livskvalitet. En bra grundbehandling förebygger också besvär under ansträngning. För en del kan det hjälpa att använda luftrörsvidgande läkemedel 10-20 minuter före träningen och att värma upp ordentligt.
Personer med astma rekommenderas att följa allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet: Minst 150 minuter måttlig fysisk aktivitet eller 75 minuter av högintensiv aktivitet per vecka.
Minska övervikt
Övervikt är en riskfaktor för att drabbas av astma. En viktnedgång, om du är överviktig, kan minska besvär med andfåddhet och minska astmabesvär. Kan du dessutom lägga till fysisk aktivitet 2 gånger i veckan (aerobisk träning och styrketräning) är det möjligt att få ytterligare kontroll på symtomen.
FAQ
För att förebygga och minska besvär på sikt är det viktigt att använda inflammationsdämpande läkemedel som minskar inflammationen i luftvägarna. Då astma går i perioder kan medicineringen behöva ökas eller minskas utifrån besvären. Vid andningsbesvär eller inför t ex ansträngning, används även snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel som gör det lättare att andas. Luftrörsvidgande läkemedel kan också vara långverkande och ingå i underhållsbehandlingen.
Underhållsbehandling vid astma innehåller kortison och gör att inflammationen i luftvägsträdet minskar. Den minskar risken för andningsbesvär men kräver regelbunden användning. Vid akuta besvär drar luftvägarna ihop sig och krampar, vilket motverkas av den luftrörsvidgande astmamedicinen, som vidgar (öppnar upp) luftvägarna på bara några minuter.
En del med astma klarar sig utan underhållsbehandling eller kan klara sig med behandling bara vid risk för försämring (till exempel under vintern om astman triggas av kall luft, vid förkylningar eller under pollensäsongen för den som är allergisk). Astma är en sjukdom som blir bättre och sämre i perioder och det är viktigt att förstå när behandlingen ska trappas upp eller kan minskas. Eftersom astmaanfall kan bli livshotande även vid lindrig astma är det viktigt att ta symtom på allvar och ha en plan för att få kontroll över astman.
Hosta är ett vanligt tecken på försämrad astma och brukar vara värre på natten. Om du har svårt att andas och känner dig trött och hängig kan det också vara ett tecken. Din andning kan kännas tyngre än vanligt och det kan väsa eller pipa ibland när du andas ut. Om du har behov av att använda snabbverkande medicin oftare än två gånger i veckan är det också ett tecken på att astman inte är under kontroll.
Förhoppningsvis har du fått en behandlingsplan som du kan följa vid försämringar. Om inte, rådgör med din läkare. Du kan behöva öka på medicineringen tillfälligt och undvika sådant som drar igång astman. Om du har allergisk astma är det viktigt att också behandla dina allergier.
Kontrollera att du använder rätt teknik för den eller de inhalatorer du använder. Kontakta din läkare för att hitta en medicinering som hjälper dig.
Felaktig inhalationsteknik och underanvändning av den förebyggande astmamedicinen bidrar till dåligt kontrollerad astma. Det är också normalt att inte vilja kännas vid sin sjukdom och att känna motstånd mot att börja ta mediciner. Med bättre kunskap om sin sjukdom och behandling är det lättare att uppnå astmakontroll.
En PEF-mätare kan användas både för att utreda astma eller för att följa upp behandlingen. PEF står för peak expiratory flow, vilket står för maximalt utandningsflöde, det vill säga hur många liter en snabb och kraftfull utandning innehåller. Att mäta lungfunktionen regelbundet med en PEF-mätare kan göra det lättare att upptäcka en försämring tidigt. En sådan mätare en läkare eller astmasköterska skriva ut, men kan också köpas receptfritt.
Vad är astma?
Astma är vår vanligaste luftvägssjukdom och beror på en kronisk inflammation i slemhinnorna i luftrören. Inflammationen gör att lungornas luftvägar reagerar lättare på irriterande ämnen i luften eller andra påfrestningar. Ungefär en miljon i Sverige har astma, de flesta har lindriga besvär.
Läs mer
Symtom
Klassiska symtom på astma är andnöd, tryck över bröstet, pipande andning och långvarig hosta. Många astmasymtom som natthosta och väsande andning kan bero på problem med de små luftvägarna. Du ska inte acceptera astmasymtom, det går att få kontroll över sjukdomen! I dag finns det möjlighet att individualisera behandlingen och minska risk att få symtom. Ta hand om dina lungor!
Läs mer
Utlösande faktorer
Lungorna kan reagera kraftigt när de utsätts för irritation, särskilt om astman inte är under kontroll. Vad som kan dra igång en försämring varierar från person till person. Läs mer om vad som kan påverka personer med astma.
Läs mer